GAFFA Skiva: Oholics – Orbits

oholicsEn färgglad musikalisk palett som tar över där TSOOL avslutade.

Är man konspiratoriskt lagd vill man gärna tro att Ebbot Lundberg tog Oholics som protegéer för att låta TSOOL-soundet gå i arv nu när gubbarna dragit sig tillbaka. Ja, parallellerna har dragits förr med debuten Disgraceland från 2009, men de är lika aktuella vid den här omgången. Orbits fortsätter i samma spår som debuten och bjuder på en färgglad palett av alla möjliga typer av ljud – från sitarer och stråk till synthar och gitarrer. Psykedelian står för den röda tråden som toppats med ett snabbt tugg och Liam Gallagher-aktig sång.

Ambitionsnivån är hög, det märker man bara av den breda variationen av strukturer och dynamik bland skivans tio spår. Ibland blir låtarna mättade av för många effekter och instrument på en och samma gång, medan det kan visa sig vara ett helt fantastiskt recept i låtar som råa Suzy Banyon Blues. Just det spåret är även skivans höjdpunkt, galet noisig och psykotisk med gastkramande orgelljud, som visar att Oholics kan spela utanför sina referensramar om de bara vill.

4/6 stjärnor | Loose It Productions / Border Music | Släpptes söndag 13 maj 2012